height: 1
Blocktype: block_title

Rättvis Organisering

height: 1
Blocktype: text

Om Rättvis Organisering

Tamam har i över tio år arbetat med ungas självständiga organisering. Under denna tid har vi sett hur trösklarna till att engagera sig är olika höga till följd av språk, struktur och föreningskultur som brister i inkludering. Vi har sett hur våra medlemmar som blir rasifierade utsätts för diskriminering, blir misstrodda och ifrågasatta. För att kunna utveckla verktyg som olika makthavare kan använda för att förebygga sådant bemötande kommer vi under ett år framåt bedriva ett projekt som kartlägger de erfarenheter som unga personer mellan 15 och 25 år har av rasistiskt bemötande när de försökt engagera sig ideellt.

height: 1
Blocktype: avatar

Ida Isatou Svenungsson
Projektledare
ida.isatou.svenungsson@tamam.se

height: 1
Blocktype: text

Vill du vara med?

Vill du dela din erfarenhet med oss genom att delta i en individuell intervju eller gruppintervju så att vi kan få makthavare att ta sitt ansvar? Intervjuerna är anonyma för att skapa trygga rum där du kan dela med dig. Jag kommer till din stad eller så hittar vi ett sätt som funkar för dig, eftserom det är viktigt för oss att de röster som vill komma till tals ska få göra det.

Hur?
Frågor har förberetts för att kunna ha ett samtal där du bestämmer vad du vill svara på och inte. Efter intervjun kommer vi samla ihop allt material och analysera vilka teman som finns och hur vi kan berätta om dem för olika makthavare.

Gruppintervjuerna sker i mindre grupper där vi pratar om vad rasism betyder men främst om era erfarenheter om dåligt bemötande när ni försökt att engagera er ideellt. Till exempel inte fått hyra lokal för er fotbollsturnering, blivit misstrodda eller blivit nekade bidrag för era projekt.

Självklart bjuds det på fika, skriv med era önskemål i mailet till mig!

När?
När det passar dig under månaderna februari, mars och april.

Var?
Vi träffas på en plats i den ort som du befinner dig i och som passar dig.

Vem? Vilka?
Personer som blir rasifierade mellan 15-25 år som upplevt att de blivit dåligt behandlade när de försökt skapa ideella engagemang.

Vill du prata om vad du varit med om men inte som del i detta projektet? Du får gärna kontakta mig för att prata utan att vara med i studien. Annars kan du alltid kontakta BRIS eller kuratorer på skolor och ungdomsmottagningar för att prata.

height: 1
Blocktype: text

Vill du veta mer?

Vilka är makthavare?
Makthavare är de personer i samhället som har tillgång till att fatta beslut, ofta beslut som handlar om fler människor än dem själva. Det kan till exempel vara personen som beslutar om du ska få starta en fotbollsförening eller inte, men det kan också vara partiledare. Det är alltså personer med makt.

Vad betyder rasism?
Rasism har ändrats lite genom historien, men grundprincipen är att det är ett tankesätt och ett agerande som vill separera människor baserat på utseende, ursprung och kultur. Detta separerande är kopplat till stereotyper, fördomar och myter om hur smarta och utvecklade olika grupper är. Det finns inga bevis för detta och är därför falskt och fel. Även om det är olagligt så får det fortfarande konsekvenser på ens möjligheter i livet. Rasism är dels hat som skriks ut, men det kan också vara svårare att få ett jobb, lägenhet eller tillgång till att ta plats i samhället om en blir rasifierad. Vita personer kan bli diskriminerade men det utgår sällan från den historiska kontext av rasism som det gör när exempelvis svarta personer i Sverige har svårare att nå ledande positioner trots deras utbildning. Läs rapporten Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden: http://tiny.cc/7kjqhz.

Vem blir rasifierad?
Rasifiering är den sociala process som sker när personer tolkas genom stereotyper och fördomar kring deras ursprung och kultur. Människor rasifieras olika och de rasistiska undertonerna är skapade genom rasismens historia. Det är alltså baserat på den sociala konstruktionen av ras. En social konstruktion är något som inte har biologiskt bevis, utan det är konstruktioner som skapats för att kunna ha makt över olika människor. Vi kan se det genom till exempel slaveriet men också genom segregering i Sverige idag.

Varför används ordet rasifierad om det inte finns några raser?
Rasifiering används för att visa den process som utsätter människor för rasism. Genom att benämna rasifiering kan vi också poängtera strukturer som utsätter människor för rasism i samhället. På så sätt tydliggör vi behovet för förändring.

Vem kan utsättas?
I Sverige finns det tydliga normer av vad svenskhet betyder. Det rör sig om namn, utseende, religion, ursprung och även föräldrars ursprung. Till följd av dessa normer utsätts personer som inte räknas som ett “vi” utan istället som “dom”. Att inte vara inkluderad i “vi”-normen av svenskhet försätter personer i en riskzon att bli utsatta för rasism då vi har system som inte synliggör strukturer av rasism inom organisationer, skolor, företag och samhället som stort.

height: 1
Blocktype: text

Vad betyder rasism?
Rasism har ändrats lite genom historien, men grundprincipen är att det är ett tankesätt och ett agerande som vill separera människor baserat på utseende, ursprung och kultur. Detta separerande är kopplat till stereotyper, fördomar och myter om hur smarta och utvecklade olika grupper är. Det finns inga bevis för detta och är därför falskt och fel. Även om det är olagligt så får det fortfarande konsekvenser på ens möjligheter i livet. Rasism är dels hat som skriks ut, men det kan också vara svårare att få ett jobb, lägenhet eller tillgång till att ta plats i samhället om en blir rasifierad. Vita personer kan bli diskriminerade men det utgår sällan från den historiska kontext av rasism som det gör när exempelvis svarta personer i Sverige har svårare att nå ledande positioner trots deras utbildning. Läs rapporten Antisvart rasism och diskriminering här.

Vem blir rasifierad?
Rasifiering är den sociala process som sker när personer tolkas genom stereotyper och fördomar kring deras ursprung och kultur. Människor rasifieras olika och de rasistiska undertonerna är skapade genom rasismens historia. Det är alltså baserat på den sociala konstruktionen av ras. En social konstruktion är något som inte har biologiskt bevis, utan det är konstruktioner som skapats för att kunna ha makt över olika människor. Vi kan se det genom till exempel slaveriet men också genom segregering i Sverige idag.

Varför används ordet rasifierad om det inte finns några raser?
Rasifiering används för att visa den process som utsätter människor för rasism. Genom att benämna rasifiering kan vi också poängtera strukturer som utsätter människor för rasism i samhället. På så sätt tydliggör vi behovet för förändring.

Vem kan utsättas?
I Sverige finns det tydliga normer av vad svenskhet betyder. Det rör sig om namn, utseende, religion, ursprung och även föräldrars ursprung. Till följd av dessa normer utsätts personer som inte räknas som ett “vi” utan istället som “dom”. Att inte vara inkluderad i “vi”-normen av svenskhet försätter personer i en riskzon att bli utsatta för rasism då vi har system som inte synliggör strukturer av rasism inom organisationer, skolor, företag och samhället som stort.

Translate »